|
|
|
 Oktober
[ September 24, 2000 ] Hahaha... Idag hade Per och jag vårt alldeles egna "Paralympics". Det verkar som både Per och jag är överkänsliga mot kräftor och skaldjur, så vi kände oss lite veka idag... Efter en ordentlig sovmorgon och frukost bestående av mjölk och chips äntrade vi idrottarenan - vardagsrummet. Ordentligt förberedda och utrustade med kuddar, CocaCola, te, chips och kex konstaterade vi att soffan gott och väl rymmer två liggande personer. Under de efterföljande sex-sju timmarna utkämpades många, hårda bataljer. I grenar såsom Mesta huvudvärken, Chipsätning, Att bygga torn av uppdruckna Cola burkar, Att vänta längst med att hämta strumpor och till slut Mörkerseende, när ingen orkade resa sig för att tända taklampan. I pauserna mellan grenarna visades diverse idrott på storbildstv'n. Först amerikansk fotboll, sedan formel 1, efter det damfotboll från OS och slutligen diverse OS-grenar. Jag måste erkänna att ställningen länge var mycket jämn - men slutsegern gick till slut till mig, då Per blev diskvalificerad då han gick upp för att laga till mat! Riktig mat! Jag förstår inte vad han tänkte på. Han måste ha blivit lite okoncentrerad för ett ögonblick och nu står han inne i köket och diskar och lagar till spaghetti och köttfärssås... Ja, så kan det gå. Det kan ju hända även den bästa idrottsman... Men det är ju inte utan att dopingmisstankar dyker upp. Nu hoppas jag verkligen att det dröjer fyra år till nästa "Paralympics" för min del... Kräftskivan? Jo, vad ska man säga... Vi hade jättekul...tror jag... *skratt*
Lördag! Återigen har det gått ett tag sedan sist... Det som har varit kännetecknande för den här perioden har varit mitt evinnerliga pluggande! Jag har nu lämnat min första Javaprogrammerings-uppgift bakom mig, samt en tenta i företagsekonomi. Haha, jag fick väl godkänt på tentan och det är jag lite mallig över, då jag faktiskt inte hade möjlighet att plugga till den. Peter och Stina slet nämligen hund hemma i Sverige för att köpa mina kursböcker (som alltså inte kunde köpas här) och skicka de innan tentan. Nu hanns det inte med då man måste acceptera att det tar åtminstone en vecka för ett paket att komma hit. Jaja, det var mycket snällt av dem - å nu har jag ju böckerna tills det är dags för nästa tenta om två veckor! Men jag har ju funderat på att inte plugga till den heller - jag verkar ju vara en sån naturbegåvning! *skratt* Kalkylering... nä, det lär jag nog få slita mitt hår över. Vi var på bio häromdagen. Vi såg "Hollowman" med Kevin Bacon. En rätt intressant film med bra specialeffekter. Kevin Bacon gjorde en bra insats. Lite minus dock för att den kändes lite dåligt producerad då det inträffade detaljer som man hakade upp sig på. Dessutom var den sååå extremt klyschig! Vi ger den tre utvandrare av fem möjliga. Vi såg också Lasse Hallströms "Cider House Rules" på video en kväll. En bra, mycket välspelad, angelägen film. Lite smågullig skulle jag vilja säga. Per anser att filmen inte kändes riktigt så gripande som "Oscarsfilmer" brukar vara. Den filmen får dock fyra utvandrare. Å idag blir det fest! Vi ska på kräftskiva! Svenska klubben här i Montreal anordnar en fest! Det blir skaldjur, nubbe, snapsvisor och levande musik. Det kommer nog bli skojigt. Härligt att bli lite nationalistiskt Svensk ett tag! Ja, apropå nationalism å så... OS är ju i full gång nu. Jag måste ju säga att det går rätt hyfsat för Sverige. Kul! Men nu är ju friidrotten i full gång - och i ärlighetens namn lär vi väl inte skörda alltför många framgångar där. Haha! Såg ni? Vi... Jag har inte övergett Sverige ännu! *skratt* Men nog känner man sig lite dubbel. Egentligen har ju Per och jag sammanlagt 11 medaljer i detta OS - 6 Svenska och 5 Kanadensiska... Heja "Svanada"!!
Jaha, då har ännu en vecka och ännu en helg förflutit. Per kom hem helt enligt planerna på fredagen, men behöver sannolikt åka tillbaka till Toronto i veckan nu. Helgen blev dock precis så lugn och stillsam som jag längtat efter... Ända sedan jag kom hem från Sverige för en månad sedan har allting rullat på i ett rasande tempo och mitt i all stress och presterande så tappar man lätt bort sig själv. Helgen bjöd på sovmornar, slappande, strålande väder, pic-nic i Parc Maisonneuve både lördag och söndag och en avslappnad middag, avslutad med sällskapsspel, tillsammans med vänner på lördagen. Men idag är det måndag igen. Väckarklockan började sitt ylande redan klockan sex denna morgon och det var bara att skutta upp - och i - löparkläderna för en morgonjogg! Och jag blev med en, i mitt tycke, lite onödig tydlighet varse om att helgen och det lugna, ljuva livet var över för ett par dagar... Nu väntar skolböckerna igen och i eftermiddag (hjälp!) så är det dags för första franskakursen. Tack och lov räknade jag ut att det bara är 119 timmar och 30 minuter kvar tills det att jag får vakna upp - låååångsamt - på lördag morgon igen... Jag förstår inte varför Per kallar mig "Sömntutan" *skratt*
I helgen var det långhelg, Labour Day på måndagen. Per och jag bestämde oss för att ge oss ut på äventyr. Kanotcamping i ett naturreservat kallat Rouge-Matawin, ca två timmars bilresa från Montreal. Ja, hur lång tid det tar att åka står förstås i direkt relation till hur fort man åker... Strax utanför ön får Per ett par blåljus i nacken - han hade visst kört för fort... Québécpolisen hade en omfattande fartkontroll och stoppade bilar i parti och minut. Och Per var inte undantagen idag... 100 canadadollar i böter (ca 600 kronor) och Pers enda kommentar var; 124 på 100-väg, det är ju löjligt... *skratt* Med en liten stunds försening fortsatte vi sedan vår lugna semestertripp... Kanoten stod framkörd, helt enligt beställning, och det var bara att slänga i packningen och ge sig iväg. Nationalparken bjöd på ett stort antal små sammanlänkade sjöar, och paddlingen var lugn och behaglig. Stadsstressen försvann snabbt men ersattes tyvärr av en slags naturstress i stället. Vi har valt att kalla den björnskräck! Som ni kanske vet redan vid det här laget så finns det ganska mycket björn i Canada. Vanligast är svartbjörnen. Grizzlyn är en utrotningshotat art och finns (så vitt jag vet - tack och lov) endast i de Canadensiska klippiga bergen. Jag tror att vårt problem blev att vi aldrig frågade om omfattningen av björn i det här området, vilket resulterade i att vi såg björn bakom varenda tall! Och inte blev det bättre av att jag, mitt smartskaft, packade ned både lax och sardin i packningen - björnar älskar fisk! Faktum är ju trots allt att i björnland finns det vissa försiktighetsåtgärder man bör vidta:
Trots vidtagna försiktighetsåtgärder så måste jag erkänna att vi inte kände oss helt lugna när skymningen smög sig på... Vattenskvalp, vind och fåglar blev snabbt till arga björnar i vår fantasi... Men vi hade trots allt en jättemysig helg med mycket kanotpaddling, nya, innovativa grepp gällande matlagning på Trangiakök (bland annat cowboybröd och djungelgröt), eldande med blöta pinnar, frysande i tält, konsten att slå upp ett tält på de mest omöjliga ställen. Allt kryddat med en gnutta rädsla... Kan det bli bättre? Ser redan fram emot nästa gång... Då utan fisk i packningen... Väl hemma i tryggheten i stan var lugnet slut för Pers del. Han packade sin resväska, tog en dusch och ringde efter en taxi. Det var dags för kundinstallation i Toronto igen. Så nu sitter man här hemma i huset igen och längtar efter sin björnjägare, som förhoppningsvis kommer hem till fredag. Vi får se hur det går med allting. Tills dess sjunker jag ned i böckerna igen...
|