|
|
|
 Januari 2002
[ December 29, 2001 ] Vi har tagit en av de sista chanserna nu och varit på bio. Vi såg en mycket bra film med en hel kavalkad stjärnor, George Clooney, Brad Pitt, Julia Roberts, Matt Damon, Andy Garcia och några till. Filmen heter Ocean's eleven, och handlar om ett magnifikt trippel-casino-rån i Las Vegas (förstås). George Clooney har planerat detta under sin tid i fängelse, och behöver hjälp med kuppen av sina gamla kumpaner. Men det visar sig att George har personliga motiv för rånet, kommer detta stjälpa hela planen? Som sagt en mycket bra film, som faktiskt är en kopia av en film från 60-talet med Frank Sinatra i huvudrollen. En lättsedd film med alla dagens trick för att göra bra filmer: bra skådisar, lite lätt 70-tals stuk, oförutsägbar och rolig. Fyra Utvandrare av fem möjliga. Vi får se om vi hinner se Ali och Lord of The Rings innan vi får tillökning...
Så har då julafton förflutit, utan synliga men. Tack för alla presenter! Jag och Therese hade vadslagning innan hur mycket av presenterna skulle vara bebis relaterade. Jag trodde 50%, Therese trodde mer. Jag kom närmst till slut. Vi firade en lugn och mysig jul ensamma. Vi var faktiskt inbjudna till Petra och Marc, men kom på att det är ju sista chansen till en lugn jul, så vi tackade nej. Traditionsenligt hade vi alldeles för mycket mat på julbordet. Köttbullar, prinskorvar, Jansson, rödbetssallad, gravad lax, julmust och givetvis skinka, var bara några av rätterna. Therese åt och åt, och undrade varför hon inte kunda andas ordentligt, ända till jag påpekade att ju mer hon åt desto mindre plats för lungorna. Hon tittade länge på mig och proppade in ännu mer mat. Till slut hajade hon och slutade äta. Efter ett tag andades hon faktiskt normalt igen. Imorgon ska vi på bio, det gäller att ta sista chanserna till ett normalt liv, med sig själv i fokus... Gott nytt år!!!
Från oss alla, till er alla, en riktigt god jul!
Vi satt precis och kollade på en gammal Bond-film, "Never say never again", från 1983 eller nå't. Och vem dyker upp, om inte Mr. Bean!!! Och nog var det samma gamla Mr. Bean, bara 25 år yngre. Hahahaha!!! Verkar som Sverige får en vit och kall jul, medan vi här får lite tråkigare inramning. Men det är några timmar kvar, det kanske kommer mer snö... God Jul!!!
Äntligen!!!
Inte mycket snö, men lite!
Idag är det Lucia. Therese lussade för mig, jag var tröttast, så det blev hon som fick gå upp och värma lussebullar. Men jag betalade tillbaka med att dra med mig henne till Ericsson imorse, så hon fick titta på Svenska klubbens luciatåg. Det var helt OK faktiskt, inte alls så falskt som det kunde varit (...om jag varit med). Det roligaste var dock efteråt, när jag övertygande berättade för mina Kanadensiska kollegor att det var jättevanligt i Sverige att karlar gick till jobbet i vita klänningar och med strut på huvudet. Vi var hos läkaren i Onsdags, och Therese berättade om sin lite molande värk hon haft på sista tiden, och läkaren bara flinade brett och sade "Oh, really?". Vi hajade inte riktigt först, men sen kom Therese på att det kanske var det som kallades förvärkar. Så nu börjar det närma sig. 13:e Januari är det beräknat, men vi har ju vänner hemma som fött både 3 och 5 veckor för tidigt. Men jag har sagt till den där ungen! "Du stannar där inne tills efter nyår, och låter Mamma och Pappa ha lite lugn och ro! Annars blir det utegångsförbud!"
Kom precis in från en liten promenad. Det är jättefint väder idag, ett par minusgrader och strålande sol. Det är de här dagarna som gör vintern uthärdlig. Men ingen snö ännu. Vi som var bortskämda med snö förra vintern verkar få vänta i år. Man har förutsagt en varm snöfattig vinter i år. Under promenaden lämnade jag av Therese på julbak. Hon är just nu med Petra, Anna, Michele och Sylvette och ska baka Lussebullar, knäck, marsipanfigurer och allt man kan tänka sig. Det blir inget kvar att baka för mig... Jag tror att resultatet på webfrågan, om Tjorven är en pojke eller flicka, speglar släktens förhoppningar snarare än något annat. Med tre bröder på min sida och inte en enda tjej, kan jag gissa vad mina föräldrar hoppas på, och med Thereses brors två söner kan jag ana vad hennes föräldrar skulle vilja klä i små blommiga klänningar... Vi får snart se vad det blir. 36 dagar kvar nu.
Jag låg i sängen för några dagar sedan och läste i en bok om hur man kan hantera och
lindra smärtan i samband med förlossningen. Det var ett kapitel om akupressur, där
man kan lindra smärtan genom att trycka på vissa punkter på kroppen. Genom att göra
det påverkar man energiströmmarna i kroppen, och det ska tydligen vara bra. Medan jag
läste instruktionerna använde jag Therese som försökskanin.
Jag var lite orolig ett par dagar efter det, men det verkar OK nu. Inga tecken att någonting är på gång ännu. Vi har lanserat Tjorvens egen sida nu, med bilder och annat skoj. Kolla gärna in lite då och då. Vi undersöker just om vi kan ha en live webkamera under förlossningsarbetet, så ni kan följa allt direkt. God Jul!
|