|
|
|
 Mars
[ Februari 29, 2000 ] Skottdagen! Dagen då tjejerna får fria. Fast det där är ju avklarat. Vår goda vän Harry har däremot ännu inte fallit på knä för sin Anna. Ringde därför för att tipsa Anna om att nu var dagen att ställa Harry mot väggen...bara för att höra att Anna var grundligt sjuk, och definitivt inte kapabel att lämna sängen för ett frieri. Månne en komplott signerad Harry?
Undrar bara om det kan det vara en slump att någon flink vaktmästare idag, när jag har varit ute på stan, har varit inne på vårt hotellrum och sett till att ett fönster går att öppna...
Har definitivt anpassat mig till den lokala tiden nu. Är fruktansvärt trött på morgonen. Stekte kyckling på hotellrummet och (VARNING - Don't try this at home) hela rummet och kanske till och med hela hotellet blev inrökt. Och hör och häpna - inget fönster går att öppna!
Frukost på stans bästa frukost ställe, Eggspectation. Per tog ett lättmål med bagel övertäckt med stekt ägg, bacon och ost, jag åt en laxtallrik. Måste upplevas!
Vaknar upp av vattenkokarens tjut. Frukosten är framdukad. Det är bara att gå direkt från sängen och sätta sig och äta frukost. MEN å andra sidan, middagen står faktiskt framme på bordet när Per kommer hem från jobbet, så det så. Börjar få det ganska hemtrevligt här på hotellet men längtar efter en egen bostad och våra egna möbler. Vädret har blivit varmare, snön har smält bort till viss del, slask och salt på gatorna - det känns som jag har upplevt det här förut...
Har ju varit intresserade att ta över en lägenhet från en arbetskamrat till Per, såg den för första gången idag. Fastnade direkt. Tveksamt om vi kommer hitta något bättre.
Idag stod "myndighetsbesök" överst på schemat. Nu har vi ansökt om "Social Insurance Number" s.k. SIN (för att vi ska få betala skatt här i Kanada), Medical Card (för att vi ska få ta del av sjukvården) och så avverkade vi ett långt besök hos banken. Så nu är man inne i systemet... Fascineras av effektiviteten och kreativiteten i detta land. När man kommer in på en myndighet får man genast ställa sig i kö i kassa 1 - för att få en nummerlapp! På det viset skapar man ett arbete åt en pigg person som får sitta hela dagarna och dela ut kölappar. Låga arbetslöshetssiffror... Det finns fler sätt, man kan installera maskiner, till exempel biljettautomater vid utfarten från garage, som inte funkar, så man måste ha en permanent assistent vid varje automat. Nå't för Göran Persson kanske? Annars... jetlaggad! Ont i huvudet för tredje dagen i rad nu.
Vaknade klockan tio på morgonen...förlåt, FYRA på morgonen ska det vara. Lokal tid alltså. Marie-Claude på Destination Montreal, företaget som hjälper oss hitta bostad och dylikt, tog oss med på rundtur i "hoodsen". Från judekvarteren i Outremont till lyxvillorna i Westmount. Somnade klockan åtta i soffan. Vaknade till vid tio och gick och la oss.
Ja, då bar det av från Sverige efter ett mycket tufft avsked... Men väl framme i vårt nya hemland gick allting smidigt (ja, du läste rätt). Trodde det kunde bli problem hos immigrationsmyndigheten, men en gammal man på säkert dryga 70 år skötte allt lugnt och metodiskt. Vilken hjälte! I Sverige däremot var det mycket problem. Där var KLM ytterst angelägna om att vi verkligen hade tillstånd att stanna i Kanada. Ett tag var vi oroliga att resan skulle vara slut innan den egentligen börjat. Väl i Kanada 15° minus och en meter snö på gatorna. Härligt! |